Musiken lever och frodas i Karleby: ”Finns knappt ett veckoslut då inget ordnas”

I Karleby finns ett brett utbud av musik­upplevelser. Nu föreslås att staden ska ansöka om Unescostatus.

Musiker och musikälskare samlades på Hotel Seurahuone i Karleby under påskafton.

Ljudet av bastrummor och gitarrförstärkare som testas ekar i trapphuset. Genom ytterdörren och ut ur olika rum kommer människor med instrumentväskor och kablar i händerna.

Här i Hotel Seurahuone – eller Societetshuset som det gamla svenska namnet lyder – ordnas varje påsk festivalen Pääsiäisjamit, en tradition som går tillbaka till 1983.

Bland artisterna finns det lokala alt-rockbandet 7sormea, som gör sin första livespelning.

– Vi har gjort en skiva och det verkar som att det inte är tillräckligt. Vi vill göra mer musik, berättar gitarristen Aleksi Hopia.

Två personer med namnskyltar står i en korridor med vita väggar.
Kim Rintala (till vänster) spelade tidigare gitarr i ett dödsmetallband, medan Aleksi Hopia har släppt musik både som soloartist och i olika konstellationer sedan 2014. Bild: Jakob Lillas / Yle

Bandet startade som ett tvåmansprojekt när sångaren Kim Rantala skickade några demoinspelningar till Hopia 2023. Senare spelades låtarna in i Hopias studio i Karleby.

– Nu väntar vi på att få uppträda på Pääsiäisjamit. Det har gått fort, säger Rintala.

Båda är överens om att Karleby har mycket att erbjuda när det gäller att uppleva musik live. Hopia är särskilt glad över att man börjat ordna konserter utan åldersgräns, något han själv saknade som yngre.

Brett utbud av konserter

Bakom många av de konserter och festivaler som ordnas på gräsrotsnivå står Kokemus, Föreningen för levande musik i Karleby.

Ordförande Heidi Nyblom Kuorikoski säger att konserterna för alla åldrar som startade 2023 har varit väldigt lyckade.

På rak arm kan hon räkna upp ett tiotal ställen i Karleby där man regelbundet kan gå på livespelningar: från konservatoriet och musikhuset Snellman till pubar och skivbutiker.

– Det finns knappt ett veckoslut då det inte ordnas något.

Nyblom Kuorikoski säger att det är viktigt att det finns platser där nya artister får chansen att uppträda med sin musik.

En grupp personer står på en scengolv framför musikutrustning och instrument.
Årets Pääsäisjamit bjöd på allt från indierock och iskelmä till extremmetall. Totalt spelade fjorton band på tre olika scener. Bild: Jakob Lillas / Yle

Unescostatus skulle ge positiv synlighet

Karlebys stämpel som musikstad kan snart få internationellt erkännande.

Yrkeshögskolan Centria föreslår att staden ska ansöka om att få komma med i Unescos nätverk av musikstäder. Utbildningschefen för musiklinjen, Annika Mylläri, säger att Karleby har allt som krävs för att ansöka om Unescostatus.

– Vi har en teater, vi har en orkester och vi har en massa föreningar inom musik och scenkonst, listar Mylläri.

Initiativet kommer från rektor Matti Hakamäki på Folkmusikinstitutet i Kaustby som Centria länge har samarbetat med. Centria har dessutom som enda yrkeshögskola i Finland en utbildningslinje i folkmusik.

Kultur- och fritidsnämnden i Karleby ställer sig bakom initiativet. Nu går ärendet vidare till stadsstyrelsen.

Nästa ansökningsomgång för status som kulturstad är i årsskiftet 2026–2027. Mylläri säger att en Unescostatus skulle ge Karleby internationell synlighet och stärka den lokala kulturverksamhetens attraktions- och kvarhållningskraft.

Efterlyser mer samarbete

Tanken på att Karleby skulle få status som Unesco-musikstad är lockande i Heidi Nyblom Kuorikoskis öron.

– Jag hoppas staden nappar på det här. För om man skulle få den här statusen skulle det innebära mycket också för turismen.

Bland motiveringarna i förslaget till staden tar man upp det breda utbudet av musik i Karleby, från kammarorkestern till små fristående konserter. Man lyfter också fram det stora engagemanget på gräsrotsnivå.

Enligt Nyblom Kuorikoski finns det utrymme för betydligt mer samarbete mellan de olika musikaktörerna i staden. Själv skulle hon gärna se konservatoriets olika band spela på de bandkvällar som Kokemus ordnar.

– På det sättet skulle de nå en lite annan, bredare publik.

Överlag hoppas hon att publiken ska aktivera sig ännu mer än nu, så att man kan fortsätta ordna konserter och evenemang med låg tröskel.

– Om man vill att det ska ordnas spelningar måste man gå på spelningar. Utan publik blir det lite snopet.