Folk memory
Ebe nchekwa ndị mmadụ, nke a makwaara dị ka akụkọ ifo ma ọ bụ akụkọ ifo, na-ezo aka n'ihe omume ndị gara aga bụ ndị e ji ọnụ na-ebufe site n'ọgbọ ruo n'ọgbọ. Ihe omume ndị ahụ e chetara na-akọwa nwere ike malitela ọtụtụ narị puku afọ, puku kwuru puku, ma ọ bụ ọbụna ọtụtụ iri puku afọ ma na-enwekarị ihe ọ pụtara na mpaghara. Ha nwere ike ịkọwapụta njirimara anụ ahụ na gburugburu ebe obibi, nye ihe kpatara ọdịnala omenala ma ọ bụ nye nkọwa gbasara aha ebe mpaghara.
Ihe ncheta ndị mmadụ
[dezie | dezie ebe o si]Ihe omume
[dezie | dezie ebe o si]- Ịda na Cape York site na Willem Janszoon, onye Europe mbụ hụrụ ụsọ oké osimiri nke Australia, 1606.[1][2]
- Akụkọ ifo sitere n'aka ndị American Indian na Mba ndị mbụ gbasara ala ọma jijiji nke Cascadia nke afọ 1700.
- Mmalite nke Ọkụ na akụkọ ihe mere eme nke mba Finland Kalevala, nke nwere ike isi na mmetụta meteorite nke mere ka Kaali crater dị na Estonia 4,000 - 7,600 afọ gara aga.[3]
- Akụkọ ifo dị iche iche nke nnukwu idei mmiri, ikekwe na-egosipụta idei mmiri nke ọdọ mmiri Black Sea c. 5600 BCE [4]
- Akụkọ ifo Klamath Native American banyere mgbawa nke Ugwu Mazama c. 5700 BCE

Ụdị dị iche iche
[dezie | dezie ebe o si]- Akụkọ ọdịbendị Maori banyere nnụnụ na-eri mmadụ, nke a maara n'ụzọ dịgasị iche iche dị ka Pouākai, Hakawai_(mythology)" id="mwQg" rel="mw:WikiLink" title="Hakawai (mythology)">Hokioi, ma ọ bụ Hakawai ka a na-ekwere na ọ na-akọ ugo Haast, nnukwu nnụnụ anụ na-eri ibe ya nke lara n'iyi na moa naanị afọ 600 gara aga.[5] E meela nkwupụta na-emegide na-ejikọta Hokioi na Hakawai na onye Coenocorypha a chụpụrụ.[6]
- Akụkọ ọdịbendị nke Mapinguari banyere nnukwu ihe e kere eke dị ka onye umengwụ nke kwekọrọ na Megatherium, nke na-adịghịzi kemgbe afọ 10,000.
- Akụkọ ifo nke bunyip n'ime akụkọ ifo ndị Aborigine Australia ejikọtara ya na megafauna marsupial dị ka Zygomaturus ma ọ bụ Palorchestes. Mgbe egosiri ihe ndị fọdụrụnụ, ụfọdụ ndị Aborigine chọpụtara na ha bụ ndị nke bunyip.
- Nkọwa nke mihirung paringmal n'etiti ndị Aboriginal nke Western Victorian kwekọrọ na nnukwu nnụnụ ndị na-adịghịzi adị Dromornithidae.
- A kọwaala akụkọ Noongar Aboriginal si Perth, Western Australia, dị ka nke na-ezo aka na nnukwu monitor lizard Megalania. [7][8]
- Akụkọ mgbe ochie na Eurasia niile na-akọwa ihe ndị dị ka unicorn nwere ike ịdabere na Elasmotherium, anụ rhinoceros e kwenyere na ọ nwụọla ruo afọ 50,000. [<span title="The material near this tag possibly contains original research. (December 2016)">original research?</span>]
- Akụkọ ifo Ebu Gogo nke ndị Flores na-anọchite anya Homo floresiensis, nke nwere ike ịpụ n'anya n'ihe dị ka 10,000 BCE (ọ bụ ezie na ndị Flores Islanders kwenyere na Ebu Gogo nọgidere na-adị ndụ afọ 400 gara aga).
- A na-ejikọta Ihe oyiyi eriri Inuit nke na-anọchite anya nnukwu ihe e kere eke na mammoth na-adịghịzi adị [9][10]
- Akụkọ ifo sitere n'ọtụtụ agbụrụ ndị American Indian ka ụfọdụ kọwara dị ka ihe na-egosi Woolly Mammoth. [11][12][13][14] Otu ihe atụ sitere n'ebo Kaska sitere n'ebe ugwu British Columbia; na 1917 otu onye na-amụ banyere agbụrụ dere ọdịnala ha nke: "Ụdị anụmanụ buru ibu nke na-agagharị na mba ahụ ogologo oge gara aga. Ọ kwekọrọ n'ụzọ dịtụ na foto ndị ọcha nke enyí. Ọ buru ibu, n'ọdịdị dị ka enyí, nwere ezé, ma nwee ntutu. Anụmanụ ndị a abụghị ogologo oge gara n'oge gara aga, a na-ekwu, n'ozuzu ha, mana ọ dịghị onye a hụrụ ugbu a maka ọtụtụ ọgbọ ndị ọzọ, ndị na-akọ akụkọ ndị ọzọ, ka ha na-echebe ha na-eme ihe ọmụmaatụ ụfọdụ.[15]
Ọbụna karịa ka ọ dị maka ọmụmụ akụkọ ihe mere eme, njikọ akụkọ ihe mere mere eme ndị edepụtara n'elu nwere ike ịbụ ihe na-ezighị ezi n'ihi ihe isi ike nke ijikọta akụkụ nke ihe akaebe tupu akụkọ ihe mere eme nwee ma ọ bụ tupu e dee ya n'ime nghọta bara uru. Ha ga-adabere na ịkọ nkọ karịa iji mejupụta oghere ihe akaebe karịa ka ọ ga-anabata n'ọnọdụ ọzọ nke nyere nkwenye siri ike nke ndekọ ndị dịnụ. [citation needed]
Hụkwa
[dezie | dezie ebe o si]- Ihe ncheta ọdịbendị
- Euhemerism
- Cryptozoology
Edemsibia
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ (1975) in Roberts: Mapoon: The Cape York Aluminium Companies and the Native Peoples. Fitzroy, Victoria: International Development Action, 35–36. ISBN 0-9598588-4-9.
- ↑ Roberts (1981). From Massacres to Mining. Blackburn, Victoria: Dove Communications. ISBN 0-85924-171-8.
- ↑ Lennart Meri (1976). Hõbevalge (Silverwhite). Tallinn, Estonia: Eesti Raamat.
- ↑ Ryan, W.B. (1998). Noah's Flood: The New Scientific Discoveries about the Event that Changed History. New York: Touchstone, 249. ISBN 978-0684810522.
- ↑ Rodgers. "Maori legend of man-eating bird is true", The Independent, 14 September 2009. Retrieved on 14 September 2009.
- ↑ Miskelly (1987). "The identity of the hakawai". Notornis 34 (2): 95–116. Retrieved on 2012-01-01.
- ↑ Noongar story reveals 'dragon'. perthnow.com.au.
- ↑ Joondalup Mooro Boodjar. Retrieved on 2018-09-25.
- ↑ Bruemmer (February 1974). "The Northernmost People". Natural History 83. Retrieved on 2019-02-01.
- ↑ Bruemmer (1993). Arctic memories: living with the Inuit. Key Porter Books. ISBN 1550134612. Retrieved on 2015-06-24.
- ↑ Strong (1934). "North American Indian Traditions Suggesting a Knowledge of the Mammoth". American Anthropologist 36 (1): 81–88. DOI:10.1525/aa.1934.36.1.02a00060.
- ↑ Scott (1887). "American Elephant Myths". Scribner's Magazine 1: 474–476. Retrieved on 2019-01-02.
- ↑ Lankford (1980). "Pleistocene Animals in Folk Memory". The Journal of American Folklore 93 (369): 293–304. DOI:10.2307/540573.
- ↑ Mayor (2005). Fossil Legends of the First Americans. Princeton: Princeton University Press. ISBN 0-691-11345-9.
- ↑ Teit (1917). "Kaska tales". The Journal of American Folklore 30 (118): 427–473 [450–451]. DOI:10.2307/534495. Retrieved on 1 April 2011.