Space Launch System
| Space Launch System | |
 SLS Block 1 på startplattan LC-39B | |
| Fakta | |
|---|---|
| Funktion | Bemannade rymdfärder till månen med Orion för Artemisprogrammet |
| Tillverkare | Boeing United Launch Alliance Northrop Grumman Aerojet Rocketdyne |
| Land | USA  |
| Mått | |
| Höjd | 98,27 m |
| Diameter | 8,41 m |
| Antal steg | 2 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 95 000 kg |
| Nyttolast till TLI | 27 000 kg |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | Kennedy Space Center LC-39B |
| Uppskjutningar | 2 st |
| Lyckade | 2 st |
| Jungfrufärd | 16 november 2022 |
| Boosters - femdelad SRB | |
| Antal boosters | 2 st |
| Kraft | 14,6 MN |
| Specifik impuls | 269 s |
| Bränntid | 126 sek |
| Bränsle | Fastbränsle: APCP (Al / AP / PBAN) |
| Första steget - Core Stage | |
| Motorer | 4 x RS-25 D/E |
| Kraft | 9,1 MN |
| Specifik impuls | 366 s |
| Bränntid | 480 sek |
| Bränsle | Flytande syre / Väte |
| Andra steget - (Block 1) ICPS | |
| Motorer | 1 x RL10B-2 (Artemis I) 1 x RL10C-2 (Artemis II och III) |
| Kraft | 110,1 kN |
| Specifik impuls | 465,5 s |
| Bränntid | 1 125 sek |
| Bränsle | Flytande syre / Väte |
| Andra steget - (Standard) Centaur V | |
| Motorer | 2 x RL10C |
| Kraft | 212 kN[1] |
| Specifik impuls | 453,8 s[1] |
| Bränsle | Flytande syre / Väte |
Space Launch System (SLS) är en amerikansk rymdraket i klassen supertunga rymdtransporter. SLS används för uppskjutningar av rymdfarkosten Orion i Artemisprogrammet vars mål är bemannad utforskning av månen. NASA planerade att skjuta upp den första Space Launch System redan i december 2016. På grund av flera olika förseningar och nedskuren budget, flyttades datumet för den första uppskjutningen fram flera gånger. Första uppskjutningen skedde slutligen den 16 november 2022, under uppdragsnamnet Artemis I.
Längre in i framtiden är tanken att SLS ska användas för att bygga en bas på månen såväl som att skicka människor till Mars.
Under en period planerade man även att använda raketen för att skjuta upp NASAs Asteroid Crewed Redirect Mission.[2][3]
Design
[redigera | redigera wikitext]Femdelade fastbränsleraketer
[redigera | redigera wikitext]SLS använder två fastbränsleraketer med en längd på 53,9 meter och en diameter på 3,7 meter, monterade på sidan av raketens första steg (Core Stage). De femdelade boostrarna är baserade på Space Shuttle Solid Rocket Booster som hade fyra segment. Vissa komponenter som flögs under rymdfärjeprogrammet återanvänds för startraketerna på SLS. De femdelade startraketerna är de mest kraftfulla fastbränsleraketerna som någonsin flugits.[4]
Core Stage
[redigera | redigera wikitext]Core Stage har en längd på 64,6 meter och en diameter på 8,41 meter och drivs av 4 st RS-25-raketmotorer. Steget är baserad på Space Shuttle External Tank och har exempelvis samma diameter och samma orange färg. De 4 första uppskjutningarna återanvänder 14 flugna RS-25D motorer från Space Shuttle och 2 nya som konstruerats från överblivna komponenter från rymdfärjeprogrammet. Artemis V och senare kommer använda nya RS-25E motorer.[4]
Interim Cryogenic Propulsion Stage
[redigera | redigera wikitext]Interim Cryogenic Propulsion Stage (ICPS) har en längd på 13,7 meter och en diameter på 5 meter och drivs av 1 st RL10-raketmotor. Steget ingår i Block 1 konfigurationen av SLS och användes för Artemis I och II med en möjlig sista användning för Artemis III eller IV.[4][5]
Exploration Upper Stage
[redigera | redigera wikitext]Exploration Upper Stage (EUS) skulle ha en längd på 17,3 m och en diameter på 8,4 m och skulle drivas av 4 st RL10-raketmotorer. Innan raketsteget blev inställt 2026 skulle det användas som ersättare av ICPS i Block 1B konfigurationen av SLS som skulle användas från och med Artemis IV[6].
Centaur V
[redigera | redigera wikitext]Centaur V, som används av ULA:s Vulcan Centaur, kommer användas för SLS Standard konfigurationen. Raketsteget har en längd på 11,7 meter och en diameter på 5,4 meter och drivs av 2 stycken RL10-raketmotorer.[7] När Exploration Upper Stage och därmed SLS Block 1B blev inställd blev planen att ersätta övre steget med ett annat övre steg och Centaur V valdes för detta. Denna konfiguration kallas den standardiserade konfigurationen eller SLS Standard och kommer användas från och med Artemis IV eller V.[5][6][8]
Flygningar
[redigera | redigera wikitext]| Flygning | Raket | Besättning | Uppskjutning | Uppdrag |
|---|---|---|---|---|
| Artemis I | Block 1 | Nej | 16 november 2022 | Skicka Orion obemannad att resa i omloppsbana runt månen. |
| Artemis II | Block 1 Crew | Ja(4) | 1 april 2026 | Bemannad förbiflygning av månen i direkt returbana. |
Planerade flygningar
[redigera | redigera wikitext]| Flygning | Raket | Besättning | Uppskjutning | Uppdrag |
|---|---|---|---|---|
| Artemis III | Block 1 Crew | Ja(4) | 2027 | Docka med och testa en eller båda månlandare i omloppsbana runt jorden. |
| Artemis IV | Block 1 eller Standard Crew | Ja(4) | 2028 | Docka med en månlandare runt månen och utföra den första bemannade månlandningen sedan Apollo 17 1972. |
| Artemis V | Standard Crew | Ja(4) | 2028 | Docka med en månlandare runt månen och utföra bemannad månlandning. |
Förseningar
[redigera | redigera wikitext]Första uppskjutnings datumets historik:
| Tillkännagivande | Datum |
|---|---|
| oktober 2010 | 31 december 2016 |
| september 2011 | 2017 |
| augusti 2014 | december 2017 |
| december 2014 | juni - juli 2018 |
| 13 april 2017 | november 2018 |
| 28 april 2017 | 2019 |
| november 2017 | juni 2020 |
| december 2019 | november 2020 |
| 21 februari 2020 | 18 April 2021 |
| 28 februari 2020 | mitten 2021 |
| maj 2020 | 22 november 2021 |
| augusti 2021 | december 2021 |
| 22 oktober 2021 | 12 februari 2022 |
| 17 december 2021 | mars - april 2022 |
| februari 2022 | maj 2022 |
| mars 2022 | juni 2022 |
| 26 april 2022 | 23 augusti 2022 |
| 20 juli 2022 | 29 augusti 2022 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ”SPACE LAUNCH SYSTEM REFERENCE GUIDE for ARTEMIS II” (på amerikansk engelska) (
PDF). NASA. https://www.nasa.gov/wp-content/uploads/2026/01/sls-5558-artemis-ii-sls-reference-guide-final-review-508-012026.pdf. Läst 4 mars 2026.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”RL10 Engine | L3Harris® Fast. Forward.” (på engelska). www.l3harris.com. https://www.l3harris.com/all-capabilities/rl10-engine. Läst 7 mars 2026.
- ↑ ”NASA Advisory Council: Select a Human Exploration Destination ASAP”. http://www.nasaspaceflight.com/2012/03/nac-select-human-exploration-destination-asap/. Läst 12 maj 2018.
- ↑ ”NASA Selects Boulder Option for Asteroid Redirect Mission”. SpaceNews.com. http://spacenews.com/nasa-selects-boulder-option-for-asteroid-redirect-mission/. Läst 12 maj 2018.
- 1 2 3 ”SPACE LAUNCH SYSTEM REFERENCE GUIDE for ARTEMIS II” (på amerikansk engelska) ( PDF). NASA. 22 januari 2026. https://www.nasa.gov/wp-content/uploads/2026/01/sls-5558-artemis-ii-sls-reference-guide-final-review-508-012026.pdf. Läst 12 april 2026.
- 1 2 ”RETURNING TO THE MOON” (på amerikansk engelska) ( PDF). NASA. 26 mars 2026. https://www.nasa.gov/wp-content/uploads/2026/03/1-going-back-to-the-moon.pdf. Läst 12 april 2026.
- 1 2 ”NASA Strengthens Artemis: Adds Mission, Refines Overall Architecture - NASA” (på amerikansk engelska). NASA. 3 mars 2026. https://www.nasa.gov/directorates/esdmd/nasa-strengthens-artemis-adds-mission-refines-overall-architecture/. Läst 4 mars 2026.
- ↑ ”Vulcan Cutaway Poster” (på engelska) ( PDF). ULA. https://www.ulalaunch.com/docs/default-source/rockets/vulcancentaur.pdf. Läst 7 mars 2026.
- ↑ Eric Berger (27 februari 2026). ”NASA shakes up its Artemis program to speed up lunar return” (på engelska). Ars Technica. https://arstechnica.com/space/2026/02/nasa-shakes-up-its-artemis-program-to-speed-up-lunar-return/. Läst 4 mars 2026.
| |||||||||||||||||||
.svg/120px-Artemis_program_(original_with_wordmark).svg.png)