Hoppa till innehållet

Viktor Orbán

Från Wikipedia
Viktor Orbán

Viktor Orbán, 2025.
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
29 maj 2010
President László Sólyom
Pál Schmitt
László Kövér
János Áder
Katalin Novák
László Kövér
Tamás Sulyok
Företrädare Gordon Bajnai
Tid i befattningen
6 juli 1998–27 maj 2002
President Árpád Göncz
Ferenc Mádl
Företrädare Gyula Horn
Efterträdare Péter Medgyessy
Född Viktor Mihály Orbán
31 maj 1963 (62 år)
Ungern Székesfehérvár, Ungern
Politiskt parti Fidesz
Alma mater Eötvös Loránduniversitetet
Pembroke College, Oxford
Yrke Jurist, politiker
Maka Anikó Lévai
(gift 1986)
Barn 5
Namnteckning Viktor Orbáns namnteckning

Viktor Mihály Orbán (ungerska: [ˈviktor ˈorbaːn] ⓘ), född 31 maj 1963 i Székesfehérvár i Ungern, är en ungersk politiker och jurist. Han är sedan 29 maj 2010 Ungerns premiärminister och sedan 2003 partiledare för Fidesz. Han var partiledare även mellan 1993 och 2000 och mellan 1998 och 2002 premiärminister, vilket gör honom till den till dags dato längst sittande premiärministern i det moderna Ungerns historia. Mellan 2002 och 2012 var han även EPP:s vice ordförande.[1]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Orbán tillbringade sin barndom mestadels i Alcsútdoboz och Felcsút. Grundskolan gick han i Alcsútdoboz, Vértesacsa och Felcsút. Familjen flyttade 1977 till Székesfehérvár, där han gick på Teleki Blanka Gimnázium med engelska som språkspecialisering. Han avlade examen 1981.

Han gjorde under 1981 och 1982 militärtjänsten i Zalaegerszeg. Därefter studerade han juridik på Eötvös Loránd-universitetets statsvetenskapliga och juridiska fakultet i Budapest, där han 1987 avlade juristexamen. Mellan 1987 och 1988 bodde han i Szolnok, men arbetade i Budapest på Jordbruk- och matförsörjningsdepartementets chefsutbildningsinstitut, där han mellan november 1987 och mars 1988 organiserade kompetensutvecklingar som sociologlärling. Från och med april 1988 var han medarbetare i Centraleuropeiska forskargruppen, genom Soros Foundations försorg. Genom ett stipendium från samma organisation studerade han den engelska liberala filosofins historia åren 1989–1990 vid Pembroke College vid Oxfords universitet. Han avbröt dessa studier på grund av parlamentsvalen 1990.[2]

Hans politiska bana inleddes redan före Berlinmurens fall som politisk sekreterare i Ungerska kommunistpartiets ungdomsförbund (KISZ). Under sin militärtjänst genomgick han ett politiskt uppvaknande och engagerade sig i reformrörelsen. Han deltog som representant för oppositionen vid de rundabordssamtal som fördes med kommunistregimen. Vid Imre Nagys rehabilitering och återbegravning på Hjältarnas torg i Budapest sommaren 1989, höll han ett tal där han krävde fria val och sovjetarméns uttåg.[3]

Han har varit ledamot i Ungerns parlament sedan 1990 för Fidesz. Partiet var från början ett liberalt ungdomsparti och medlem i Liberala internationalen, där Orbán även mellan 1992 och 2000 var vicepresident. Orbán satt mellan 1990 och 1994 i opposition mot den konservativa regeringen, som leddes av József Antal efter de första fria valen i Ungern. Även efter valet 1994 fortsatte Orbán att vara i opposition när socialistiska MSZP tillsammans med liberala SZDSZ vann valet. Med Orbán i ledning för Fidesz har partiet rört sig mot en konservativ och nationalistisk riktning.[4]

Tiden som premiärminister

[redigera | redigera wikitext]

År 1998 bildade Orbán en koalition med Ungerska demokratiska forumet (MDF) och Oberoende småbrukarparti (FKGP). Koalitionen vann parlamentsvalet 1998 med 42 % av de nationella rösterna. Orbán blev Ungerns näst yngsta premiärminister vid 35 års ålder[5] och den första regeringschefen efter kalla kriget i både Öst- och Centraleuropa som inte tidigare varit medlem i ett kommunistparti under sovjettiden.[4]

Orbáns ekonomiska politik syftade till att sänka skatter och socialförsäkringsavgifter, samtidigt som inflation och arbetslöshet minskade. Bland den nya regeringens första åtgärder var att avskaffa universitetsavgifter och återinföra universell mödravård. Regeringen tillkännagav sin avsikt att fortsätta det socialistisk-liberala stabiliseringsprogrammet och lovade att minska budgetunderskottet, som hade vuxit till 4,5 % av BNP. [6]

I parlamentsvalet 2010 vann Orbáns parti 52,7 % av rösterna men fick en majoritet på 68 % av parlamentsplatserna på grund av utformningen av det postkommunistiska valsystemet.[7] [8] Orbán avvisade förslag inom sitt parti om att driva en mer försiktig agenda.[9] Han skulle senare ändra konstitutionen tolv gånger under sitt första år i ämbetet. Detta i syfte att stödja traditionella värderingar, nationalism, hänvisningar till kristendomen och en valreform, som minskade antalet platser i Ungerns parlament från 386 till 199.[10] År 2012 införde Orbáns regering en platt skatt på personlig inkomst satt till 16 %.[11] Som en del av en strävan att återkristna landet kom hans regering även privatiserat många tidigare statligt drivna skolor och anlita kristna kyrkor för att tillhandahålla utbildning. Han införde även religions lektioner i den nationella läroplanen och gav ekonomiskt stöd till fler kristna skolor.[12]

Den 14 januari 2014 åkte Orbán till Moskva för att underteckna ett avtal med Vladimir Putin om kärnkraftverket Paks II . Det ryska statsägda företaget Rosatom skulle utveckla kärnkraftverket, och Ungern skulle finansiera anläggningen genom att låna från Ryssland.[13]

Efter parlamentsvalet i april 2014 vann Fidesz majoritet och fick 133 av de 199 platserna i nationalförsamlingen.[14] Medan Orbáns parti vann en stor majoritet fick det 44,5 % av de nationella rösterna, 8,7 % mindre än 2010.[15] I ett tal i juli 2014 formulerade Orbán en ideologi om illiberalism.[16] Han beskrev den västerländska finanskrisen 2008 som ett paradigmskifte för den internationella ordningen, jämförbart med de två världskrigen och Sovjetunionens upplösning . Orbán beskrev sitt nuvarande uppdrag: "samtidigt som vi bryter med de [liberala] dogmer och ideologier som väst har antagit och håller oss oberoende av dem, försöker vi hitta den form av samhällsorganisation, den nya ungerska staten, som kan göra vår gemenskap konkurrenskraftig i den stora globala kapplöpningen under kommande årtionden." [16]

Under den europeiska migrantkrisen 2015 beordrade Orbán uppförandet av barriären mellan Ungern och Serbien för att blockera inresa för illegala invandrare så att Ungern kunde registrera alla migranter som anlände från Serbien.[17] Under Orbán vidtog Ungern ett flertal åtgärder för att bekämpa illegal invandring och minskade antalet flyktingar som kom till landet. [18] I maj 2020 kom dock ett backslag för de vidtagna åtgärderna då EU-domstolen delvis underkände åtgärderna som olagliga.[19]

År 2015 skrev Orbán i Frankfurter Allgemeine Zeitung : ”Europas svar är vansinne. Vi måste erkänna att Europeiska unionens missriktade invandringspolitik är ansvarig för denna situation.”[20] Han krävde också en officiell EU-lista över ”säkra länder” till vilka migranter kan återvända.[21] Enligt Orban borde Turkiet betraktas som ett säkert tredjeland.[22]

I det ungerska parlamentsvalet i april 2018 segrade alliansen Fidesz – KDNP och behöll sin två tredjedels majoritet, medan Orbán förblev premiärminister. Orbán och Fidesz drev främst valkampanjer kring frågor om invandring och utländsk inblandning, och valresultatet sågs som en seger för högerpopulismen i Europa.[23]

I parlamentsvalet i april 2022 vann Fidesz majoritet och fick 135 av de 199 platserna i nationalförsamlingen. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa skickade ut en fullskalig övervakningsuppdrag för valet.[24] År 2023 kritiserade Orbán EU:s nya pakt om migration och asyl [25] och sa: "Enheten är död, säkra gränser finns inte längre." [26] Han skyllde situationen på Europeiska kommissionen och Europaparlamentet och varnade för att Ungern var "redo" att väcka talan mot von der Leyen-kommissionen. [27] Orbán efterlyste en bättre återvändandepolitik och uppgav att "År 2023 fattades ett beslut om att återsända 430 000 illegala migranter från EU-länder men endast 84 000 har återsänts hittills." [28]

Relationen till Ryssland

[redigera | redigera wikitext]

Orbán har ansetts vara en av de mest pro-ryska statscheferna i världen och har offentligt lovordat Putin och hans politik, även efter den ryska invasionen av Ukraina 2022.[29] Å ena sidan har han beskrivit kriget som en "tydlig aggression" från Ryssland och sagt att ett suveränt Ukraina behövs "för att stoppa Ryssland från att utgöra ett hot mot Europas säkerhet". [30] Men omvänt har han också kritiserat Europeiska unionen för att "förlänga kriget" i Ukraina genom att sanktionera Ryssland och skicka vapen och pengar till Ukraina istället för att uppmuntra en förhandlad fred, och har anklagats för att blockera bistånd till Ukraina.[31]

Demokrati i Ungern under Orban

[redigera | redigera wikitext]

Mellan 2010 och 2020 sjönk Ungern med 69 platser i pressfrihetsindexet, [32][33] förlorade 11 platser i demokratiindexet, [34][35] och försämrades med 16 platser i korruptionsuppfattningsindexet . [36][37] År 2019 nedgraderade Freedom House landet från "fritt" till "delvis fritt".[38]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Orbán har fått Freedom Award av neokonservativa tankesmedjan American Enterprise Institute och New Atlantic Initiative (2001), storkorset av den nationella förtjänstorden i Ungern (2001), Förderpreis Soziale Marktwirtschaft (2002) och Mérite Européen-priset (2004).

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”The Government of Hungary; The Prime minister”. Arkiverad från originalet den 4 april 2019. https://web.archive.org/web/20190404150746/http://www.kormany.hu/en/the-prime-minister/the-prime-minister. Läst 5 april 2019.
  2. ↑ ”Kormányzat Miniszterelnök Életrajz”. Arkiverad från originalet den 25 september 2020. https://web.archive.org/web/20200925081053/https://www.kormany.hu/hu/a-miniszterelnok/eletrajz. Läst 5 april 2019.
  3. ↑ ”Viktor Orbán CV” ( PDF). Konrad Adenauer Stiftung. Arkiverad från originalet den 26 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160126140818/http://www.kas.de/upload/veranstaltungen/Jugendkongress_2007/cv/orban.pdf. Läst 25 juli 2015.
  4. 1 2 ”Viktor Orban” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Viktor-Orban.
  5. ↑ Kormányfői múltidézés: a jogászok a nyerők, Zona.hu.
  6. ↑ Gazdag, László: Így kormányozták a magyar gazdaságot Arkiverad 4 July 2015, FN.hu, 12 February 2012; accessed 15 March 2014.
  7. ↑ Hungary's Illiberal Turn: Disabling the Constitution.
  8. ↑ . https://www.bbc.com/news/world-europe-21748878.
  9. ↑ . ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2018/02/10/world/europe/hungary-orban-democracy-far-right.html.
  10. ↑ . http://www.valasztasirendszer.hu/wp-content/uploads/PC_New_Electoral_System_In_The_Home_Stretch_20130723.pdf.
  11. ↑ Eder, Marton. "Hungary's personal income tax still under fire. The Wall Street Journal. June 2012.
  12. ↑ ”Faith, politics, and paradox in culturally Christian Hungary” (på amerikansk engelska). Catholic World Report. https://www.catholicworldreport.com/2023/06/09/faith-politics-and-paradox-in-culturally-christian-hungary/.
  13. ↑ . https://www.osw.waw.pl/en/publikacje/analyses/2014-01-15/russian-hungarian-nuclear-agreement.
  14. ↑ . https://www.bbc.com/news/world-europe-26908404.
  15. ↑ . https://www.politico.eu/article/orban-wins-crushing-victory/.
  16. 1 2 . http://www.kormany.hu/en/the-prime-minister/the-prime-minister-s-speeches/prime-minister-viktor-orban-s-speech-at-the-25th-balvanyos-summer-free-university-and-student-camp.
  17. ↑ . https://www.wsj.com/articles/migration-crisis-pits-eus-east-against-west-1439957453.
  18. ↑ . https://www.axios.com/border-fences-and-refugee-bans-been-there-done-that-for-hungary-2226465858.html.
  19. ↑ ”Hungary tightens asylum rules as it ends migrant detention zones”. Reuters. https://www.reuters.com/article/us-eu-migration-hungary-ruling/hungary-tightens-asylum-rules-as-it-ends-migrant-detention-zones-idUSKBN22X12X.
  20. ↑ . https://www.theguardian.com/world/2015/sep/03/migration-crisis-hungary-pm-victor-orban-europe-response-madness.
  21. ↑ "Hungary PM rejects Merkel's 'moral imperialism' in refugee crisis", Yahoo! News, 23 September 2015.
  22. ↑ . https://www.washingtonpost.com/world/hungarys-leader-to-migrants-please-dont-come/2015/09/03/d5244c6d-53d8-4e82-b9d7-35ec41ca2944_story.html.
  23. ↑ . https://www.reuters.com/article/us-hungary-election/hungarys-strongman-viktor-orban-wins-third-term-in-power-idUSKBN1HE0UC.
  24. ↑ . https://www.reuters.com/world/europe/hungarians-vote-orbans-12-year-rule-tight-ballot-overshadowed-by-ukraine-war-2022-04-03/.
  25. ↑ . https://english.elpais.com/international/2023-12-21/orban-rejects-the-european-unions-migration-agreement-and-defends-keeping-asylum-seekers-out-of-eu-territory.html.
  26. ↑ . https://www.politico.eu/article/viktor-orban-donlad-tusk-eu-migration-deal/.
  27. ↑ . https://www.politico.eu/article/viktor-orban-hungary-germany-finally-waking-up-migration-consequences-border-protection-control/.
  28. ↑ . https://www.euronews.com/2024/10/22/hungary-slovakia-and-serbia-plot-a-win-for-europes-anti-migration-camp.
  29. ↑ . ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2022/02/27/world/europe/ukraine-russia-hungary-orban.html.
  30. ↑ MTI-Hungary Today (22 februari 2022). ”PM Orbán to President Zelensky: Hungary Backs Ukraine’s Sovereignty and Territorial Integrity” (på engelska). Hungary Today. https://hungarytoday.hu/orban-zelensky-ukraine-sovereignty/. Läst 12 april 2026.
  31. ↑ . https://www.bbc.com/news/world-europe-67724357.
  32. ↑ ”World Press Freedom Index 2010”. World Press Freedom Index 2010. 20 April 2016. https://rsf.org/en/world-press-freedom-index-2010.
  33. ↑ ”2020 World Press Freedom Index”. 2020 World Press Freedom Index. https://rsf.org/en/ranking/2020.
  34. ↑ ”Democracy Index 2010: democracy in retreat”. Democracy Index 2010: democracy in retreat. 2010. https://graphics.eiu.com/PDF/Democracy_Index_2010_web.pdf.
  35. ↑ ”Democracy Index 2020: In sickness and in health?”. Democracy Index 2020: In sickness and in health?. 2020. https://www.eiu.com/n/campaigns/democracy-index-2020/.
  36. ↑ ”2010 – CPI”. 2010 – CPI. https://www.transparency.org/en/cpi/2010.
  37. ↑ ”2020 Corruption Perceptions Index – Explore the results”. 2020 Corruption Perceptions Index – Explore the results. 28 January 2021. https://www.transparency.org/en/cpi/2020.
  38. ↑ . https://www.washingtonpost.com/news/monkey-cage/wp/2019/02/07/hungarys-democracy-just-got-a-failing-grade/.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Politiska uppdrag
Företräddes av
Gyula Horn		  Ungerns premiärminister
1998–2002 		Efterträddes av
Péter Medgyessy
Företräddes av
Gordon Bajnai		  Ungerns premiärminister
2010– 		Sittande
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Viktor_Orbán&oldid=59196150”