Simulationsdatorspel

Datorspelsgenre
Underklass till	datorspel, simulationsspel
Användning	simulator

Simulationsdatorspel, även simulatorspel eller simulationsspel, är en bred datorspelsgenre som syftar till att efterlikna verkliga eller fiktiva system, miljöer och aktiviteter.^[1]^[2] Genren omfattar spel där spelaren exempelvis kör fordon, bygger städer, driver företag, styr samhällen eller simulerar livsformer och sociala relationer.^[3]

Till skillnad från många andra spelgenrer ligger fokus ofta på att förstå och påverka ett regelsystem snarare än att besegra en motståndare genom strid. Simulationsdatorspel används främst för underhållning, men har även använts i utbildning, träning och olika former av analys.^[4]

Kännetecken

Simulationsdatorspel kännetecknas vanligen av att de försöker modellera processer, system eller beteenden på ett mer eller mindre realistiskt sätt. Realismen kan vara teknisk, till exempel i hur ett fordon beter sig, men också systemisk, såsom hur ekonomi, befolkningstillväxt eller sociala relationer fungerar i spelvärlden.^[2]

Många simulationsspel saknar ett tydligt slutmål eller låter spelaren själv formulera mål inom spelets ramar. Genren överlappar därför ofta med strategispel, sportspel och vissa former av äventyrsspel.^[1]

Historia

Ett tidigt exempel på ekonomisk simulation är The Sumerian Game från 1964, som ofta beskrivs som ett av de första ekonomiska simulationsspelen.^[5] Under slutet av 1960-talet utvecklades också hotell- och restaurangsimulationer vid Cornell University för utbildningsändamål.^[6]

Under 1980-talet växte genren snabbt. På hemdatorer etablerades ekonomi- och samhällssimulationer, medan arkadhallarna fick allt mer avancerade rörelsestyrda simulatorer. Sega populariserade hydrauliska simulatorarkader med spel som Hang-On, Space Harrier, Out Run och After Burner.^[7]^[8]

Under 1990- och 2000-talen breddades genren ytterligare genom serier som SimCity, The Sims, Civilization, RollerCoaster Tycoon och senare mer specialiserade simulatorer för flyg, järnväg, jordbruk och lastbilstransporter.^[1]

Undergenrer

Bygg- och managementsimulation

Skärmbild från LinCity-NG, ett stadsbyggnads- och managementsimulationsspel.

Bygg- och managementsimulation (engelska: construction and management simulation, CMS) är spel där spelaren bygger upp, utvecklar eller administrerar ett system med begränsade resurser.^[2] I dessa spel ligger tyngdpunkten vanligtvis på planering, ekonomi och långsiktig styrning snarare än direkt konflikt.

Vanliga former är stadsbyggarspel, där spelaren planerar och utvecklar en stad genom att bygga infrastruktur, bostäder och offentliga tjänster, samt affärssimulationsspel, där spelaren driver ett företag eller annan ekonomisk verksamhet. En närbesläktad underkategori är politiska simulationer, där spelaren styr en stat eller annan större organisation och fattar beslut om politik, ekonomi och samhällsutveckling.^[3]

Exempel är SimCity, Cities: Skylines, RollerCoaster Tycoon, Football Manager och Populous.^[3]

Livssimulation

Livssimulation omfattar spel där spelaren styr, observerar eller påverkar artificiella livsformer, individer, sociala relationer eller hela ekosystem.^[2] Genren innefattar både sociala simulationer och spel som fokuserar på biologiska eller ekologiska processer.

Vissa livssimulationsspel låter spelaren experimentera med biologiska processer såsom genetik och ekologi. Exempel är SimLife och Spore.^[9]

En annan variant är så kallade digitala husdjur, där spelaren tar hand om virtuella varelser. Kända exempel är Tamagotchi, Petz och Nintendogs.^[1]

Sociala simulationsspel fokuserar på relationer och social interaktion mellan figurer. Det mest kända exemplet är The Sims, men även Animal Crossing brukar räknas hit.^[1]

Fordonssimulation

Fordonssimulation omfattar spel som försöker återskapa hur det är att framföra eller styra ett fordon. Beroende på undergenre kan tonvikten ligga på realism, teknik, fysik eller tävling.^[3]

Flygsimulatorer

Flygsimulatorer försöker efterlikna flygningens fysik, navigering och instrumentsystem. De kan vara civila eller militära och används både som underhållning och i träning. Militära flygsimulatorer kombinerar flygning med strid, medan civila simulatorer fokuserar på realistisk flygning och navigation. Exempel är Microsoft Flight Simulator och FlightGear.^[1]

Racingspel

Racingspel är spel där spelaren kör ett fordon i tävling mot andra eller mot klockan. Genren spänner från arkadbetonade spel till mer realistiska racingsimulatorer och hör till de mest långlivade formerna av fordonsbaserade spel. Exempel är Need for Speed och Gran Turismo.^[1]

Rymdflygsimulatorer

Orbits Journey Simulator (2020), en rymdflygsimulator som demonstrerar orbitalmekanik.

Rymdflygsimulatorer fokuserar på att styra rymdfarkoster. Vissa spel eftersträvar relativt realistisk rymdfysik och orbitalmekanik, medan andra lägger större vikt vid tillgänglighet och äventyr. Exempel är Kerbal Space Program och Orbiter.^[10]

Tågsimulatorer

Tågsimulatorer återger järnvägstrafikens tekniska, logistiska eller ekonomiska sidor. Spelaren kan köra tåg, planera trafik eller bygga järnvägsnät. Många spel i genren har historiska miljöer och visar järnvägarnas utveckling. Exempel är Microsoft Train Simulator, Train Simulator och Trainz.^[3]

Fordonsstrid

Fordonsstrid kombinerar styrning av fordon med stridselement. I vissa spel efterliknas militära fordon som stridsvagnar eller stridsflygplan, medan andra är mer arkadbetonade. Exempel är Twisted Metal, Spy Hunter och olika stridsflygsimulatorer.^[1]

Andra typer av simulationsspel

Utöver huvudgrenarna ovan brukar även andra typer av spel beskrivas som simulationsspel:

Medicin- och läkarsimulationer, där spelaren tar rollen som kirurg eller läkare, till exempel Trauma Center och Surgeon Simulator 2013.^[1]
Fotosimulatorer, där spelaren fotograferar djur, människor eller miljöer, till exempel Pokémon Snap.^[1]
Relationssimulatorer eller dejtingsimulatorer, som fokuserar på relationer och social interaktion, ibland som en del av ett större spelupplägg.^[2]
Vissa realistiska krigsspel och taktiska skjutspel beskrivs också som simulationer när de försöker återskapa verklig krigföring på taktisk eller strategisk nivå.^[3]

Simulationsspel i utbildning

Simulationsspel har länge använts i undervisning och träning eftersom de kan ge spelaren erfarenhetsbaserat lärande. Forskning har pekat på att simulationsspel kan öka motivation, engagemang och förståelse för komplexa system, samt träna beslutsfattande, problemlösning och kritiskt tänkande.^[4]

Se även

Referenser

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Wolf, Mark J. P. (2008). The Video Game Explosion: A History from PONG to PlayStation and Beyond. Greenwood Press. sid. 259–276. ISBN 978-0-313-33868-7
1 2 3 4 5 Rollings, Andrew; Adams, Ernest (2003). Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design. New Riders. sid. 611–617. ISBN 978-1-59273-001-8
1 2 3 4 5 6 Wolf, Mark J. P. (2001). The Medium of the Video Game. University of Texas Press. sid. 113–116. ISBN 978-0-292-79150-3
1 2 Dorn, Dean S. (1989). ”Simulation Games: One More Tool on the Pedagogical Shelf”. Teaching Sociology 17 (1): sid. 1–18. doi:10.2307/1317920.
↑ Rollinger, Christian (2020). Classical Antiquity in Video Games: Playing with the Ancient World. Bloomsbury Publishing. sid. 29. ISBN 978-1-350-06664-9
↑ Chase, Robert (1970). ”CRASE The Restaurant Game”. Cornell Hotel and Restaurant Administration Quarterly 10 (4): sid. 87–91. doi:10.1177/001088047001000418.
↑ Horowitz, Ken (2018). The Sega Arcade Revolution: A History in 62 Games. McFarland & Company. sid. 96–99. ISBN 978-1-4766-3196-7
↑ Lendino, Jamie (2020). Attract Mode: The Rise and Fall of Coin-Op Arcade Games. Steel Gear Press. sid. 331. ISBN 978-1-732-35523-1
↑ Regis, Ed (1 januari 2009). ”The Science of Spore”. Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/the-science-of-spore/.
↑ Rollings, Andrew; Adams, Ernest (2003). Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design. New Riders. sid. 615. ISBN 978-1-59273-001-8

[Wolf2008VGE-1] 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Wolf, Mark J. P. (2008). The Video Game Explosion: A History from PONG to PlayStation and Beyond. Greenwood Press. sid. 259–276. ISBN 978-0-313-33868-7

[RollingsAdams2003-2] 1 2 3 4 5 Rollings, Andrew; Adams, Ernest (2003). Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design. New Riders. sid. 611–617. ISBN 978-1-59273-001-8

[Wolf2001Medium-3] 1 2 3 4 5 6 Wolf, Mark J. P. (2001). The Medium of the Video Game. University of Texas Press. sid. 113–116. ISBN 978-0-292-79150-3

[Dorn1989-4] 1 2 Dorn, Dean S. (1989). ”Simulation Games: One More Tool on the Pedagogical Shelf”. Teaching Sociology 17 (1): sid. 1–18. doi:10.2307/1317920.

[Rollinger2020-5] Rollinger, Christian (2020). Classical Antiquity in Video Games: Playing with the Ancient World. Bloomsbury Publishing. sid. 29. ISBN 978-1-350-06664-9

[Chase1970-6] Chase, Robert (1970). ”CRASE The Restaurant Game”. Cornell Hotel and Restaurant Administration Quarterly 10 (4): sid. 87–91. doi:10.1177/001088047001000418.

[Horowitz2018-7] Horowitz, Ken (2018). The Sega Arcade Revolution: A History in 62 Games. McFarland & Company. sid. 96–99. ISBN 978-1-4766-3196-7

[Lendino2020-8] Lendino, Jamie (2020). Attract Mode: The Rise and Fall of Coin-Op Arcade Games. Steel Gear Press. sid. 331. ISBN 978-1-732-35523-1

[SciAmSpore-9] Regis, Ed (1 januari 2009). ”The Science of Spore”. Scientific American. https://www.scientificamerican.com/article/the-science-of-spore/.

[10] Rollings, Andrew; Adams, Ernest (2003). Andrew Rollings and Ernest Adams on Game Design. New Riders. sid. 615. ISBN 978-1-59273-001-8

[1]